Snipp snapp snut sa var den sagan slut...snyft snyft
Njaaha.... Sa har trodde jag inte att jag skulle kanna mig...Har har man langtat hem i 7 manader och nu nar det kommer till kritan sa har jag verkligen inte nagon lust att lamna detta...
.
Vackraste staden pa var jord.
Vi har varit lite daliga pa att uppdatera...sa har ar lite bilder fran Iguazo fallen som ligger pa gransen mellan Argentina, Brasilien och Paraguay.
Otroligt vackert...men vi tror att det ar annu battre under sasong, da det ar mer vatten.
Christo
Favellas
Sugar Loaf
.Tack o hej leverpastej!
Punta del Este
Vi struntade i att det inte ar ratt sasong och akte i dag till den omtalade stranden i Punta del Este, drygt tva timmar utanfor Montevideo. Det var lite val kallt for att bada (aven som svensk) men stranden va verkligen fin och det va harligt att fa komma till havet igen:)
.
.
Nu sover vi sista natten har hos var host Claudio och i morgon aker vi tillbaka till B.A. for att ta en buss till Iguazu!:D
Colonia del Sacramento
Vart forsta stopp i Uruguay blev Colonia del Sacramento. Med sina sma kullerstensgator, pittoreska grander (som min bror skulle uttryck det) och trevliga restauranger med utsikt over rio de la plata ar det forstas en turistattraktion vilket marktes trots lagsasongen. Vi hade hort att Colonia skulle vara det mest sevarda i Uruguay och till och med en av hojdpunkterna i hela Sydamerika. Detta var nog att overdriva det lite men visst var det trevligt. Vi stannade en natt vilket var precis lagom for att hinna se och njuta av staden. Vi borjade men att ga upp i en fyr dar man hade fin utsikt over bade havet och Colonia. Darefter strosade vi mest omkring pa sma gator och grander och njot av solen:)
.Det borjar bli host har men det marktes inte sa varst, varmt i luften och blommor overallt:)
.Sjalvklart stotte vi pa en markan med olika hantverk, de finns lite overallt kanns det som. Dessa sma "skalar" kallas mate och anvands for att dricka en speciell sorts the med samma namn. I Uruguay verkar man bara med sig sin mate och sin termos vart man an gar...
.
.Bodega i miniformat;)
.Stadens kulturcentrum
.I princip varenda husvagg var kladd med blommor, paminde lite om de sma byarna i Frankrike:)
Buenos Aires
En helt underbar stad! Vi spenderade ganska manga dagar i B.A. och kom nog bada fram till att det ar en stad vi skulle kunna tanka oss att bo i. Rent generellt kandes den valdigt oppen med stora gator, vackra torg och harliga parker. Vi bodde hos tva olika couchsurfare och framfor allt den forsta trivdes vi valdigt bra med. Couchsurfing ar verkligen ett fantastiskt koncept som gor att man upplever de stallen man kommer till pa ett satt som kanns mer genuint och lite mindre turistigt... Har kommer en liten sammanfattning om vad vi hade for oss:)
.En eftermiddag akte vi till La Boca och gick omkring vid El Caminito. Visst var det turistigt men kul att se ett omrade som skilde sig valdigt mycket fran det overiga vi sag, i stallet for stora breda boulevarder kantas El Caminito av sma fargglada hus, tangodansare och konstnarer.
Ett armband som jag kopte pa marknaden i San Telmo. Varje sondag stanger de av en av de storre gatorna och satter upp en marknad dar man kan hitta allt fran smycken och klader till grillad chorizo och eluttag.
.Vi forstod aldrig riktigt grejen med denna men kand var den i alla fall...
.Kyrkan utanfor Cementerio de la Recoleta
.Det blev en hel del promenerande och solande i olika parker, har i vackra japanese garden.
.Grafittimalningar hittar man mer eller mindre overallt i Buenos Aires, det ar dock lite mer stil pa dem an pa klottret i tunnelbanan hemma.
.
En kvall gick vi och sag "La Bomba", en helt grym trumshow med fantastiskt duktiga musiker!
Nu blir det nagra dagar i Uruguay och sedan bar det av mot Iguazu!
Mendoza
Mendoza var verkligen en fin stad och Martin som vi bodde hos var hur trevlig som helst. (Dessutom lagade han mat at oss och vi fick uppleva ytterligare en asado! Maste saga att de svenska grillkvallarna kanns ganska mesiga i jamforelse...) An sa lange har couchsurfing visat sig funka valdigt bra, var tredje host har i Buenos Aires har ocksa tagit bra hand om oss an sa lange:)
Vi lyckades faktiskt vara lite kulturella i Mendoza, det blev bade vingard, kyrkor och konst pa moderna museet.
Pa vingarden bodega La Rural fick vi en guidad tur dar de berattade hur och vad for vin de gor och pa slutet fick vi smaka deras loka rodvin som de gor speciellt for besokarna. Det var riktigt gott aven om ingen av oss kan ett dugg om viner:P Dagen efter akte vi vidare till Buenos Aires dar vi nu har varit i tva dagar. Vi hade tankt att vi skulle skarpa till oss har nar det galler dygnsrytmen och forsoka ta oss upp innan tolv pa formiddagen, men igar var det en fodelsedagsfest och sedan blev det utgang sa idag kom vi upp vid tre. Kanns som att det gar lite at fel hall...som tur ar verkar var host Pablo ocksa ha samma rutiner:)
Bodega La Rural
24 dagar kvar...
Som att rakna ner till Julafton...
Vi befinner oss nu i en vinstad som heter Mendoza. Vi bor hos en couch-host som heter Martin som pluggar bussiness management och ar en fd rugbyspelare. Super trevlig kille! Lite lustigt att se kontrasten mellan honom och Santiago, var forra host. Santiago bodde i en 30 kvadratare med en rumskamrat och vi bodde 5 pers samtidigt (en i hangmatta pa terrasen). Martins mamma har flyttat till Spanien och hans pappa bor pa annat hall sa han bor i familjens gamla lagenhet. Jag och Maria har var sitt rum och ett eget badrum. Kanske ska stanna nagra dagar till....hehe. Vi har bokat en vintur till imorgon for att ta till sig lite kultur och allmanbildning. Vi maste val alla veta hur brygger vin? Sen imorgon kvall aker vi vidare till Bunos Aires. Resans kanske storsta stad (Rio ocksa iof). Storst, men framforallt har vi hort att det ar en mycket trevlig stad och att det finns mycket att gora. Vi har siktat in oss pa Tango, fest, kanske kanske att det gar att lagga sig pa stranden (det ar host har...) och lite shopping e klart ;). Ska bli spannande!
24 dagar kvar hem ar det ocksa... Att resa ar helt fantastiskt och jag kommer nog bara vilja resa mer och mer. Har redan borjat planera en resa till Egypten och Jordanien i slutet pa sommaren. Nagon som vill med? Aven om det ar interesant och spannande att se nya ting och ananlysera kontraster sa kanner jag att jag borjar trottna lite pa sjalva reslivet. Med det menar jag att man inte riktigt har nagon dyngsrytm langre. Man byter sang lika ofta som underklader och tre mal om dagen har jag inte atit sedan jag bodde i Sabana Grande i Nicaragua. Men men, man kommer med all sakerhet langta tillbaka ganksa snart efter att man kommer hem.
Nasta: Buenos Aires
Nasta: Buenos Aires
Thumbs up for Couchsurfing
Couchsurfing ar ett concept som bygger pa tva parter, en host och en surfare. Hosten erbjuder sin extra sang, sofa, hangmatta eller bara golvet at en surfare som far ba dar gratis. Varfor skulle nagon frivilligt erbjuda en frammande manniska att bo grats hos sig? Traffa nya manniskor. Vara social. All that stuff! Idén ar genial och funkar, sa vitt vi forstar, bra i praktiken ocksa. Det ar bade ett concept men aven en etablerad hemsida. www.couchsurfing.org. Fungerar som andra sociala natverk som facebook eller myspace. Man fyller i en profil och kan sedan soka pa manniskor som vill hosta eller bara traffas och ta en koppcafe medan de delar med sig av vad de vet om stan.
Vi har precis bott hos var forsta host, har i Cordoba, Argentina. Vi bade men en student som bade mitt i centrala Cordoba. Han pluggade arkitektur och hade aven han precis upptackt couchsurfing. Han bade i en valdigt liten lagenhet med sin rumskompis. Men finns det hjarterum finns det stjarterum! Han tipsade oss om mycket interesant i Cordoba och bjod oss pa "asado" (grillkott i princip). Det var bland det godaste kott jag nagonsin atit. Valdigt mysigt var det ocksa :)
Vi har forhoppningsvis flera hosts senare framover i bl.a Buenos Aires, Montevideo och Rio (lattare att hitta i storre stader). Vi ska ikvall ta en nattbuss till Mendoza dar det lar finnas jattetrevliga vingardar och dar man aven kan ta sig till den sodra hemisfarens hogsta berg, Agoncagua, 6900m.
Asado
Ramiro, den andra couchsurfaren som bodde med oss. En jakel pa att grilla!
Santiago till vanster och hans roommate. Tack Santiago for att vi fick bo hos dig!
Argentina so far
Har kommer en update om vad vi haft for oss under var forsta vecka i Argentina! Vi borjade uppe i Tilcara, nara Bolivianska gransen, som ar en del av Quebrada de Humahuaca. Det ar en dal uppe pa 1500 m i norra Argetina som kantas av fantastiska bergsformationer i olika farger. (Aterigen listat pa Unescos varldsarvslist, det verkar lista i princip allt...) Vidare fran Tilcara tog vi oss till Jujuy, en nagot storre stad dar vi stannade tre natter pa ett jattebra hostel med varldens gulligaste personal. Det blev nagra dagar med chillande, syndiga mangder chokladglass och ett besok till Thermas de Reyes, varma kallor uppe i bergen. Pa vagen dit passerade vi Purmamarca och "the mountain of seven colours", dar vi gjorde ett stopp pa ca en timme och tog en promenad i den lilla byn som lag fantastiskt vakert. Just nu ar vi i Tucuman och ska i morgon fortsatta soderut till Cordoba, Argentinas nast storsta stad. Darefter bar det av mot Mendoza och lake district som ska vara en av Argetinas high lights!:)
Lite bilder fran all over ;)
Tilcara
Forsta kottbiten i Argentina satt fint! Till det gjorde vi potatismos och graddstuvad spenat! Mums, men kanske inte nagot for viktvaktarna :P (Graddsasen saknas)
Bast hittills!
Hejsan hoppsan!
Vi befinner oss nu i Tupiza, sista stoppet innan Argentina (tagga!). Vi har inte haft mojlighet att blogga om vart stopp i Uyuni, forran nu.
Vi tog oss fran Sucre till en liten, ganska ocharmig stad, Uyuni. Trots att staden inte var sarskilt inbjudande sa ar det utgangpunkten for Bolivia's huvudattraktion, saltoken. Vi bokade en tre dagars tour dar man forst aker ut pa en upptorkad saltsjo (oken) och sedan fortsatter nerat i landet, anda ner till gransen mot bade Argentina och Chile.
Touren var verkligen helt fantastisk! Jag (Fredrik) tror vi bada tycker att den var bast hitills. Machu Picchu var jattevackert och hiken absolut vart, men detta var sa annorlunda och extremt att det blev resans hojdpunkt!
En tagkyrokgard... det var lite av ett antiklimax men anda ganska interesant
Okej salt...for ungefar 100 miljoner ar sedan fangades en massa vatten i Anderna nar Nazca och den Sydamerikanska tektoniska plattan trycktes ihop och bildade Anderna. Da bidades det en sjo pa ca 3500m. En saltsjo. Sjon torkade med tiden och kvar blev en jakla massa salt! Kul va?
Den vita bakgrunden gor att man kan ta en massa roliga bilder :)
Vig ar hon!
Marias nya signum!
Forstod inte riktigt varfor, nar vattnet dunstar att, det blir dessa hexagonala former... Har nagot med hur vatten molekylerna ar formade...
Det exporteras ca 20 miljoner ton salt fran oknen varje ar till olika delar av Sydamerika. Dock inte till andra lander... Var far vi vart salt ifran?
Sjalvklart var vadret pa var sida ocksa :) Mindre kan man ju inte begara.
Stora delar av Bolivia omfattas av hundratals vulkaner som formar ett helt fantastisk landskap och haftiga stenformationer.
Juste, flamingos fick vi se ocksa. Dock kunde man inte komma tillrackligt nara for att ta nagra bra bilder... Det var ganska fint iaf!
Geishrar. Att komma hit kl 6 pa morgonen var det haftigaste jag nagonsin varit med om. Sa otroligt vackert. Som att komma till en annan planet.
Efter det var man valdigt kall. Ar klockan 6 pa morgonen och man ar pa 5000 m spelar det ingen roll hur nara ekvatorn man ar, det ar kallt. Men sjalvklart ska inte jag och Maria fa lida for det. 20 minuter bort finns det varma kallor och ett 30 minuter bad var planerat.
Skont!
Helt magiskt!
En valdigt lyckad tour helt enkelt. Ni som vill till Sydamerika far inte missa detta. Det var bade prisvart och moter alla mojliga turistkrav fran "lite folk" till "nagot man inte kan se nagon annanstans". Imorgon bitti bar det av till Argentina dar vi inte har jattemycket planerat. Iaf inte nagra tourer. Ska anda bli mycket spannande att komma dit. Manga vi traffar sager att Argentina var deras favoritland. Aven lite dyrare men nog mycket hogre standard an till exempel Bolivia.
Tupiza
Nar Lonely Planet (var bibel) pastar att Tupiza ar staden man inte kan lamna utan att ha ridit ut i bergen, kanner man sig ju tvungen att gora just detta. I dag gav jag mig darfor ut pa en sju timmar lang ritt tillsammans med en guide pa ca elva ar. Naturen var, som utlovat, helt fantastisk men ritten i sig var bland det varsta jag gjort. For det forsta var sadeln obeskrivligt obekvam och det blev inte battre allt efter att timmarna gick. For det andra var jag vid ett antal tillfallen nara att ramla av. Guiden gjorde det mitt i en flod nar i princip hela hans hast och han sjalv forsvann under vattnet. Jag var nara pa att gora detsamma nar aven min hast gick ner sig, men klarade mig precis. Det hade i och for sig inte gjort sa mycket for efter incidenten var hastarna ganska uppskramda sa vi fick leda dem over floden vilket gjorde att jag var ungefar lika blot som guiden nar vi kom over. Sedan fortsatte turen med en blandning av galna hundar, vilda galopper genom canyons, hopp over diken och flera intressanta (men inte lika dramatiska) floder att ta sig over. Jag var ganska lattad nar vi kom tillbaka till stan men mottes inte direkt av nat lugn dar heller. Demonstranter med eldar, smallare och dynamit- vilket var nat nytt- fyllde gatorna. Det kanns pa nat satt ganska skont att aka in i Argentina i morgon.
.
.
.
Cochabamba och Sucre
Efter en ganska obekvam nattbuss fran La Paz (som vi hann se i nagra timmar- otroligt haftigt belagen stad bland bergen uppe pa 4000 m), kom vi fram till Cochabamba. Det blev ett kort besok for det visade sig att canyonen vi ville till kostade alldeles for mycket. Vi hann alla fall med lite shopping och strosande i staden innan vi akte vidare mot Sucre. Har har vi nu varit i tva natter. Sucre ar en betydligt mindre stad, vilket ar ganska skont eftersom det ar gangavstand till det mesta. I gar hyrde vi cyklar och begav oss ut for att utforska omgivningarna. Vagen var nog mer intressant an vacker... Det blev en blandning av cykling/hiking nar vi skulle ta oss ned till en flod och ett litet vattenfall. Efter att ha tagit en paus vid vattnet, korsat floden och mer eller mindre burit cyklarna upp for nagra mindre klippor, vande vi tillbaka hemat.
I dag valde Fredde att ta sovmorgon och jag provade pa rock climbing. Det var faktiskt riktigt svart, inte alls som att klattra i hall. Den 25 meter hoga bergvaggen var mer eller midre slat med minimala sprickor som man skulle anvanda sig av. Jag lyckades anda ta mig upp till slut och det var kul att ha provat pa:) Tror dock att jag ska ova lite mer pa inomhusklattring innan nasta forsok...
I kvall sover vi sista natten har och i morgon vantar en tidig buss till Potosi och senare Uyuni och de efterlangtade saltoknarna!
Plaza mayor i Sucre
Copacabana och Isla del Sol
Copacabana, vart forsta stopp i Bolivia. En liten och trevlig stad, helt annorlunda fran Puno som var valdigt deprimerande... Vi hade forst tankt gora en heldagstur ut till Isla del Sol, en av de storre oarna som ligger pa Titicacasjon pa den Bolivianska sidan, men bestamde oss sedan for att noja oss med en halvdag. Det visade sig vara helt ratt beslut for det osregnade hela morgonen och det var riktigt skont att fa sova ut. Dessutom lyckades vi hitta ett riktigt bra boende, rent och stort rum med eget badrum och det basta av allt- 4 dollar natten! Bolivia verkar hitills leva upp till vara forvantningar nar det galler priser. En treratterslunch gick pa 25 spann.
Vid halv tva tog vi en bat ut till Isla del Sol som var en valdigt fin o. Vi hade en timme pa oss att utforska on pa egen hand och bestamde oss for att strunta i inkaruinerna eftersom vi sett en hel del sadant, och gick istallet upp till toppen av on. Nar vi kom upp hittade vi ett litet fik som inte kunde varit battre placerat- helt fantastisk utsikt! Efter en kopp koka-te och lite solande gick vi ner igen och tog baten tillbaka till Copacabana. Pa det stora hela en lyckad dag:)
Copacabana, vart forsta stopp i Bolivia. En liten och trevlig stad, helt annorlunda fran Puno som var valdigt deprimerande... Vi hade forst tankt gora en heldagstur ut till Isla del Sol, en av de storre oarna som ligger pa Titicacasjon pa den Bolivianska sidan, men bestamde oss sedan for att noja oss med en halvdag. Det visade sig vara helt ratt beslut for det osregnade hela morgonen och det var riktigt skont att fa sova ut. Dessutom lyckades vi hitta ett riktigt bra boende, rent och stort rum med eget badrum och det basta av allt- 4 dollar natten! Bolivia verkar hitills leva upp till vara forvantningar nar det galler priser. En treratterslunch gick pa 25 spann.
Vid halv tva tog vi en bat ut till Isla del Sol som var en valdigt fin o. Vi hade en timme pa oss att utforska on pa egen hand och bestamde oss for att strunta i inkaruinerna eftersom vi sett en hel del sadant, och gick istallet upp till toppen av on. Nar vi kom upp hittade vi ett litet fik som inte kunde varit battre placerat- helt fantastisk utsikt! Efter en kopp koka-te och lite solande gick vi ner igen och tog baten tillbaka till Copacabana. Pa det stora hela en lyckad dag:)
.
.Te av kokablad
Utsikt over sjon:)
.Farval vackra Titicaca, next stop: Cochabamba!
Var resa i Sydamerika
For er som har lite svart att hanga med geografin sa har jag gjort en kart at er :D
Hela Sydamerika
Peru och Bolivia
Argentina
Nasta: Bolivia :D
Lake Titicaca
Vi bokade var tour pa Titicacasjon direkt nar vi kom till Puno (som for ovrigt ar den fulaste stad som finns, en riktigt hala, svinkallt och valdigt bitter och otrevlig hotellpersonal.) Att komma ut pa Titicacasjon kandes som en annan varld. Ren luft, klart vatten, vackra oar och alldelses underbart! Vi akte forst till en liten "flytande" o, Uros, som lokalbefolkningen sjalva hade byggt genom att skara loss stora bitar land, tacka over desa med vass, binda ihop det hela med rep och darmed skapat sig en transportabel o. Om man borjar braka med sin svarmor ar det bara att skara on i tva bitar och driva ivag at annat hall forklarade var palitlige guide. Det bodde ett fatal personer pa on i enkla halmhyddor.
.Pedagogisk modell over hur oarna byggs:)
.Floating pigs!
Vi fortsatte sedan till Amantani dar vi skulle overnatta. Nar vi kom fram togs vi emot av de lokala familjerna som vi skulle bo hos och fick lunch hemma hos dem. Pa eftermiddagen gick vi en guidad tur upp till de heliga templen som lag hogst upp pa on (4200 m.o.h.) Det fanns tva tempel, Patcha Mama och Patcha Tata, bada tillagnade naturen (moter and father earth). Uppifran dessa hade vi fantastisk utsikt over bade Bolivia och Peru. Efter tempelbesoket gick vi hem for att ata middag. Maten var imponerande god med tanke pa att den tillagades pa en enkel vedeldad lerspis.
Dag tva akte vi vidare till on Taquile, med pa Unescos varldsarvslista. Det var verkligen en vacker o, lite mindre an den vi bodde pa. Aven har fick vi en guidad tur dar vi fick lara oss en hel del om folken som bor pa sjon, deras historia, traditioner och livsfilosofi.
.Helt okej utsikt fran sovrummet:)
.
.
.
.
.
Amazonas
Efter tva dagars aterhamtning i Cusco gjorde vi en snabbvisit till Puerto Maldonado, en del av Amazonas som ligger i Peru. Vi lyckades hitta flygbiljetter for samma pris som bussarna och sparade darmed ca tio timmars restid vilket var skont. Nar vi landade kandes det ungefar som att vara tillbaka i Centralamerika. Samma fuktiga, varma, tropiska klimat och samma syrsor och fagelljud som satte igang pa kvallarna. Vi stannade tva natter och gjorde en heldagstour ut i djungeln. Aterigen fick vi uppleva "regnskog"i ordets ratta bemarkelse. Sporegnet satte igang vid fyra pa morgonen och holl i sig ganska bra fram till ungefar elva. Vi klarade oss ganska bra tack vare ponchos men vagen var en enda lervalling- vi var mycket tacksamma over gummistovlarna som erbjods.
.
.
.
.
.
Efter att ha gatt fem kilometer i mer eller mindre kvicksandsliknande terrang skulle vi ta en bat ut till en Sandoval Lake. Vi sag kaymaner, fladdermoss, olika sorters apor (bl.a. Herr Nilsson sorten som tydligen ar en "squirrel monkey"), uttrar och massor av faglar. Det var en fin tur och kul att ha sett Amazonas, men vi kande nog bada att vi ar lite matta pa den typen av natur. Efter att ha besokt regnskogsomraden i lite olika delar av varlden kan vi konstatera att det ser i princip likadant ut. Da ar naturen som vi stott pa i andra delar av Peru betydligt mer fascinerande. Det karga landskapet som vi sag mellan Lima och Nazca till exempel kandes mycket mer spektakulart.
....Lunch serverades ur stora palmblad pa baten
.Mototaxi tillbaka tillbaka till flygplatsen sparade bade tid och pengar=)
Machu Picchu
Magsjuk, hojdsjuka och feber- kanns som ett perfekt utgangslage for en fyra dagar trekk upp till 4200 m i Anderna! Tack vare antibiotika och diverse andra lakemedel madde vi faktiskt helt okej bada tva under var oforglomliga vandring.
Dag 1
Vi hamtades med minibuss kl 5 pa morgonen och korde till nagot som heter km 82 och som ar utgangspunkten for de som gar Inkaleden pa fyra eller fem dagar. Det finns tva leder till Machu Pichu , en som gar over bergen (vilket var vad vi gjorde) och en som gar genom dalen. Det gar forstas fortare att ga genom dalen men inkafolket gick alltid over bergen for att de ville kanna narheten till sina gudar. Det ar ocksa langs med den leden som de flesta av de heliga ruinerna finns.
Forsta dagen hade var guide beskrivit som traning infor vad som skulle komma dag tva. Det var en ganska latt hike med vackra ruiner langs vagen. Det tog oss runt sju timmar att ta oss till var forsta campingplats som lag pa 3300 m, samma hojd som Cusco.
Magsjuk, hojdsjuka och feber- kanns som ett perfekt utgangslage for en fyra dagar trekk upp till 4200 m i Anderna! Tack vare antibiotika och diverse andra lakemedel madde vi faktiskt helt okej bada tva under var oforglomliga vandring!
Dag 1
Vi hamtades med minibuss kl 5 pa morgonen och korde till nagot som heter km 82 och som ar utgangspunkten for de som gar Inkaleden pa fyra eller fem dagar. Det finns tva leder till Machu Pichu , en som gar over bergen (vilket var vad vi gjorde) och en som gar genom dalen. Det gar forstas fortare att ga genom dalen men inkafolket gick alltid over bergen for att de ville kanna narheten till sina gudar. Det ar ocksa langs med den leden som de flesta av de heliga ruinerna finns.
Forsta dagen hade var guide beskrivit som traning infor vad som skulle komma dag tva. Det var en ganska latt hike med vackra ruiner langs vagen. Det tog oss runt sju timmar att ta oss till var forsta campingplats som lag pa 3300 m, samma hojd som Cusco.
.
.
.
.
.Dag 2
Dag 2 hade beskrivits som "challenge". Man tar sig over tva pass, det forsta som kallas for Dead Woman's Pass (p.g.a. bergsformationen som ser ut som en sovande kvinna) ligger pa 4200 m och ar hogsta punkten pa inkaleden. Nasta pass ligger pa 3700 m.
Vi borjade ga uppat direkt pa morgonen och sedan fortsatte det i nagra timmar tills vi antligen nadde forsta passet. Pa vagen blev vi omsprungna av ett antal sma peruvianer med enorma 30-kilos ryggsackar, man kande sig lagom valtranad som slapade sig upp med en tredjedel av den packningen och pa ungefar dubbla tiden...
Val uppe hade vi fantastisk utsikt over vackra Anderna och sedan borjade vandringen nerfor. Det kandes ganska ordentligt i benen nar vi kom fram till vart lunchstalle men dar belonades vi med fantastiskt god mat (maten under hela terkken var klart over forvantan) och vi lyckades faktiskt overleva den ganska branta stigningen till pass nummer tva.
.
.
.
.
.
.
.Dag 3
Tredje dagen vaknade jag med en harlig traningsvark, som tur va hade vi en ganska lugn vandring framfor oss. Det var antingen nerfor eller "peruvian flat"- en blandning av upp och ner. Det tog oss nagra timmar fram till var lunch och campingplats och pa vagen sag vi ruiner, vackra blommor och lamor. Nar vi kom fram fick vi aterigen en harlig och vallagad lunch. Efter en liten siesta gick vi till en helt fantastisk inkaruin och darefter till ett vattenfall. Det blev en rekordsnabb "dusch" for vattnet som kom direkt fran bergen var minst sagt svalt...
.
.
.
.
.
.
.
.
.Dag 4
Da var det antligen dags! Upp vid halv fyra for att tillsammans med 300 andra forvantansfulla (och i vissa fall halvt hysteriska) manniskor se den beromda forlorade inkastaden Machu Pichu! Det hela blev lite av ett antiklimax da vi kom fram till solporten och det enda vi sag var en tjock vit dimma. Vi blev ratt besvikna och jag trodde forst vi hade gatt miste om chansen att se den klassiska vyn over inkastaden med berget Wayna Pichu i bakgrunden. Det visade sig dock att man hade fantastisk utsikt aven langre ner och dimman lattade efter ett tag sa att vi forst fick en skymt av staden och berget nar solen gick upp och nagra timmar senare var det helt klart sa vi kunde ta den klassiska vykortsbilden!
.
Uppkommande resor: Puerto Maldonado, Amazonas. Flyger imorngon, 23e Mars. Sedan Arequipa (forfarande Peru) och sedan Puno som ligger vid Titicacasjon som vi sedan ska aka langs med for att ta oss over till Bolivia. Planerar att komma in i Bolivia den 1a April.
12 timmars forsening
Bussen som skulle ta oss fran Nazca till Cusco var fran borjan beraknad till 14 timmar. Vi tyckte de kandes lite langt men bussarna ar ju sa bekvama sa det skulle val inte vara nagot storre problem. Forsta gangen va var tvungna att stanna var vid 5 pa morgonen(vi akte vid tio pa kvallen) pa grund av ras over vagen. Det var inte inte bara lite grus utan bokstavligen ett berg av stora stenar som hade rasat over bada filerna. Efter cirka ter timmar kunde vi alla fortsatta och hann ungefar en timme till innan samma procedur upprepade sig. Andra gangen gick det alla fall betydligt fortare.
Tredje stoppet var av en annorlunda anledning. Vi lag i princip och halvsov och sag darfor inte riktigt vad som hande men reflekterade lite over att de gick forbi extremt manga manniskor och att det var en del konstiga ljud. Det visade sig att Perus gruvarbetare strejkade och de valde de att gora genom att slappa ut luften ur dacken pa turistbussarna. Darefter tande de en eld mitt pa vagen och stod och skrek med stenar i handerna. Efter nagra timmar kom polisen men de gjorde inte mycket, stod mest och tittade pa tillsammans med turisterna. Det tog ytterligare nagon timme innan de hade borjat "forhandla" med demostranterna och pa nagot satt lyckats overtala de att slappa fram bussarna. Detta tog allt som allt drygt fem timmar. Till slut kom vi i alla fall ivag! Bara for att bli stoppade igen efter 20 minuter. Den har gangen var de ca 500 personer som blockerade vagen och det slutade med att chaufforen backade och lyckades ta sig runt stan och ut pa en annan vag. Vid midnatt var vi framme i Cusco och har trostat oss med Peruviansk, traditionell poncho-shopping!
Hur vi reser
Många av er som läser hänger nog med på vad vi gör men vi har nog inte beskrivit hur vi reser. Hur har vi råd med en sådan fantastisk resa? Vad äter vi? Et.c. Ja barnen från Östermalm har fått glömma gåslever och gataux semlor....
Guiden till en billig resa (eller det som har funkat för oss)
1. Boende:
A) Kök. Att laga mat på resande fot är lite omständligt men nudlar och pasta är billigt som sjutton och är lätt att tillaga. Vill man lyxa till det, kanske en smörklick eller en tomat. När vi letar boende är kök en tungt vägande faktor.
Pannkakor- det borjade sa bra men slutade sa fruktansvart daligt...
Det gar inte alltid som man tankt sig...
En klick smor satter guldkant pa vardagen!
C) Välj hostel som har mycket information och som inte jobbar på "comission". Det är guld värt. Sparar både tid och pengar
2. Mat
À) Handla ekonomiskt. Även om vi har en dagsbudget att ta hänsyn till så lönar det sig att köpa på sig. Typ nudlar, pasta, olja etc. Storhandla! Har man plats, omvandla då den platsen till pengar genom att spara på att köpa till exempel en stor dunk vatten.
Lokalmat ar alltid billigt
3. Nattbussar: om en sträcka ändå måste färdas, kombinera det då med boende och mat (Nazca - Cusco ingår det middag och frukost).
Tagga nattbuss! Bussarna ar klart hogre klass an de dar hemma och garanterat de lyxigaste boende vi unnar oss;)
4. Håll koll på ekonomin. Jag och Maria planerar flera gångar i veckan. Allt från hela resan till nästa resmål.
À) Köpa så mycket biljetter som man känner sig bekväm att göra. Vi bokade till exempel Machu Pichu i förväg. Hembiljetten likaså. Ju mer man bokar och planerar desto bättre koll får man på hur mycket pengar man kan spendera.
5. Fråga "Locals". Lokalbefolkningen får ofta bättre priser än turister. Till exempel taxi. Säger man till taxichauffören att det borde vara x och inte y för att hotel ägaren sa det, så brukar det oftast gå med på det.
| Blogg Ok, ny stad, nytt land, ett nytt äventyr! Vi landade i Lima i söndags och har sedan ses hunnit med en massa! Vi spenderade natten i Lima hos två systrar som har två rum att hyra ut för 30 soles (5-6 dollar per person). Billigt! Vi tog sedan en tidig buss till vårt första resmål i Peru: Nazca. Där det primära turistmålet är Nazca linjerna. I Nazca möttes vi av en massa hostelägare som försökte ragga en till deras hostel. Vi var väldigt skeptiska. Men priset stämde och rummen var bra. Än så länge har alla i Peru, från taxi chaufförer till hostelreceptionister, varit otroligt trevliga och pålitliga. Trevligt tycker vi! Vi är dock fortfarande skeptiska. Man ska vara på sin vakt... Hostelet var som sagt bra med undantag för en sak. Vi fick nästan inbrott/fyllebesök... Kl 4 på morgonen tog två killar en planka och la den mellan vårt fönster och korridoren (svårt att förklara) och försökte klättra in i vårt rum varpå Maria, ganska oskyldigt, frågar vad de sysslade med. De gick sedan tyst därifrån. I efterhand så ångrar vi oss båda att vi inte skällde ut dem men efter två tidiga morgonar var vi trötta. Vi sa dock till på hostellet. I och med att vi har Machu Pichu den 17e mars och måste vara i Cusco senast den 15e hade vi endast en dag i Nazca. Vi åkte dit för att se de omtalade linjerna men fick sedan nys om världens högsta sanddyn som ligger precis vid Nazca. Ambitiösa och effektiva som vi är så klämde vi in det också! Upp och hoppa kl 4:30 för att hajka 2h 30m upp för sanddynen som vi sedan skulle sandboarda/sand-pulka ner för. Den här hajken var en av de vackraste jag gjort. Landskapet var helt otroligt och bergen annorlunda från allt jag tidigare sett. Att komma upp och se solen gå upp över mil efter mil av karga, rödaktiga bergskammar var helt magiskt... Efter att ha gått på ytterligare en bit uppåt fick vi första skymten av Cerro Blanco, vilket även det var otroligt vackert. Berget vi hade börjat gå uppför förvandlades successivt till riktigt ökenlandskap med böljande sanddyner och kaktusar. När vi nådde toppen av Cerro Blanco hade vi milslång utsikt över Nazca, bergen och närliggande byar. Så var det då dags att ta sig nerför. Det gick riktigt bra för Fredde som är snowboardare. Själv provade jag lite "boarding" i början men bestämde mig ganska snart (och efter lite oroliga/obekväma blickar från guiden) att pulkavarianten nog mer va min grej. När vi gjorde volcano boarding i Leon rekommenderade de att man skulle sitta ner vilket resulterade i att man fick ett antal liter grus i ögonen eftersom man bromsar med fötterna. Vår guide på Cerro Blanco hade ett betydligt bättre förslag; att åka på mage. Det var grymt kul, gick fort som tusan och ingen sand i ögonen! Sälvarianten ftw! Vi återvände till Nazca kl 10:40 för att sedan flyga över linjerna kl 12. Även om flygningen var ganska dyr var det värt bara själva upplevelsen att få flyga miniplan. Vi var fyra passagerare och två piloter i ett litet skumpigt propellerplan som tog oss på en drygt 30 minuter lång tur över de mystiska Nazcalinjerna. Vi var lite tveksamma om det skulle vara värt det innan flygningen men det var faktiskt riktigt fascinerande. Många av figurerna är flera hundra meter breda, de är symmetriska och vissa är placerade uppe längs bergsidorna. Hur har man lyckats med detta? Och varför har man gjort sig allt besvär när de bara kan uppskattas ordentligt från luften? Ingen vet säkert vem som har åstadkommit dessa mysterier i sanden, eller hur gamla de är (vilket jag tycker är det som gör de så intressanta). Forskare tror att de är olika folkslag från Paracas, Nazca och Wari som skapat linjerna genom att avlägsna sten som färgas av solen och därmed exponerat den ljusare sanden under. Man tror att linjerna påbörjades 900 f. Kr och bearbetades av Warifolket på 600- talet. Efter flygturen snyltade (vi hade checkat ut) vi på poolen vid hostelet resten av dagen. I skrivande stund sitter vi på en nattbuss till Cusco. Den är det lyxigaste jag varit med om. Stolarna är superbekväma och fäller ner 160 grader. Bussen var pricken över iet på en perfekt dag! Nästa stop Cusco! Hur vi reser: Många av er som läser hänger nog med på vad vi gör men vi har nog inte beskrivit hur vi reser. Hur har vi råd med en sådan fantastisk resa? Vad äter vi? Et.c. Ja barnen från Östermalm har fått glömma gåslever och gataux semlor.... Guiden till en billig resa (eller det som har funkat för oss) 1. Boende: A) Kök. Att laga mat på resande fot är lite omständligt men nudlar och pasta är billigt som sjutton och är lätt att tillaga. Vill man lyxa till det, kanske en smörklick eller en tomat. När vi letar boende är kök en tungt vägande faktor. B) Inga höga krav när det kommer till rummen. En egen säng och fläkt duger bra. Mer krav = mer pengar. Något som är väldigt skönt är att vi är två. Ett rum för två kostar ofta lika mycket (per person) som en säng i sovsal. C) Välj hostel som har mycket information och som inte jobbar på "comission". Det är guld värt. Sparar både tid och pengar 2. Mat À) Handla ekonomiskt. Även om vi har en dagsbudget att ta hänsyn till så lönar det sig att köpa på sig. Typ nudlar, pasta, olja etc. Storhandla! Har man plats, omvandla då den platsen till pengar genom att spara på att köpa till exempel en stor dunk vatten. 3. Nattbussar: om en sträcka ändå måste färdas, kombinera det då med boende och mat (Nazca - Cusco ingår det middag och frukost). 4. Håll koll på ekonomin. Jag och Maria planerar flera gångar i veckan. Allt från hela resan till nästa resmål. À) Köpa så mycket biljetter som man känner sig bekväm att göra. Vi bokade till exempel Machu Pichu i förväg. Hembiljetten likaså. Ju mer man bokar och planerar desto bättre koll får man på hur mycket pengar man kan spendera. 5. Fråga "Locals". Lokalbefolkningen får ofta bättre priser än turister. Till exempel taxi. Säger man till taxichauffören att det borde vara x och inte y för att hotel ägaren sa det, så brukar det oftast gå med på det. |
Lima och Nazca
Ok, ny stad, nytt land, ett nytt äventyr! Vi landade i Lima i söndags och har sedan ses hunnit med en massa! Vi spenderade natten i Lima hos två systrar som har två rum att hyra ut för 30 soles (5-6 dollar per person). Billigt! Vi tog sedan en tidig buss till vårt första resmål i Peru: Nazca. Där det primära turistmålet är Nazca linjerna.
I Nazca möttes vi av en massa hostelägare som försökte ragga en till deras hostel. Vi var väldigt skeptiska. Men priset stämde och rummen var bra. Än så länge har alla i Peru, från taxi chaufförer till hostelreceptionister, varit otroligt trevliga och pålitliga. Trevligt tycker vi! Vi är dock fortfarande skeptiska. Man ska vara på sin vakt... Hostelet var som sagt bra med undantag för en sak. Vi fick nästan inbrott/fyllebesök... Kl 4 på morgonen tog två killar en planka och la den mellan vårt fönster och korridoren (svårt att förklara) och försökte klättra in i vårt rum varpå Maria, ganska oskyldigt, frågar vad de sysslade med. De gick sedan tyst därifrån. I efterhand så ångrar vi oss båda att vi inte skällde ut dem men efter två tidiga morgonar var vi trötta. Vi sa dock till på hostellet.
I och med att vi har Machu Pichu den 17e mars och måste vara i Cusco senast den 15e hade vi endast en dag i Nazca. Vi åkte dit för att se de omtalade linjerna men fick sedan nys om världens högsta sanddyn som ligger precis vid Nazca. Ambitiösa och effektiva som vi är så klämde vi in det också! Upp och hoppa kl 4:30 för att hajka 2h 30m upp för sanddynen som vi sedan skulle sandboarda/sand-pulka ner för.
Den här hajken var en av de vackraste jag gjort. Landskapet var helt otroligt och bergen annorlunda från allt jag tidigare sett. Att komma upp och se solen gå upp över mil efter mil av karga, rödaktiga bergskammar var helt magiskt...
Vi återvände till Nazca kl 10:40 för att sedan flyga över linjerna kl 12. Även om flygningen var ganska dyr var det värt bara själva upplevelsen att få flyga miniplan. Vi var fyra passagerare och två piloter i ett litet skumpigt propellerplan som tog oss på en drygt 30 minuter lång tur över de mystiska Nazcalinjerna. Vi var lite tveksamma om det skulle vara värt det innan flygningen men det var faktiskt riktigt fascinerande. Många av figurerna är flera hundra meter breda, de är symmetriska och vissa är placerade uppe längs bergsidorna. Hur har man lyckats med detta? Och varför har man gjort sig allt besvär när de bara kan uppskattas ordentligt från luften? Ingen vet säkert vem som har åstadkommit dessa mysterier i sanden, eller hur gamla de är (vilket jag tycker är det som gör de så intressanta). Forskare tror att de är olika folkslag från Paracas, Nazca och Wari som skapat linjerna genom att avlägsna sten som färgas av solen och därmed exponerat den ljusare sanden under. Man tror att linjerna påbörjades 900 f. Kr och bearbetades av Warifolket på 600- talet.
Efter flygturen snyltade (vi hade checkat ut) vi på poolen vid hostelet resten av dagen. I skrivande stund sitter vi på en nattbuss till Cusco. Den är det lyxigaste jag varit med om. Stolarna är superbekväma och fäller ner 160 grader. Bussen var pricken över iet på en perfekt dag!
Nästa stop Cusco!
I Nazca möttes vi av en massa hostelägare som försökte ragga en till deras hostel. Vi var väldigt skeptiska. Men priset stämde och rummen var bra. Än så länge har alla i Peru, från taxi chaufförer till hostelreceptionister, varit otroligt trevliga och pålitliga. Trevligt tycker vi! Vi är dock fortfarande skeptiska. Man ska vara på sin vakt... Hostelet var som sagt bra med undantag för en sak. Vi fick nästan inbrott/fyllebesök... Kl 4 på morgonen tog två killar en planka och la den mellan vårt fönster och korridoren (svårt att förklara) och försökte klättra in i vårt rum varpå Maria, ganska oskyldigt, frågar vad de sysslade med. De gick sedan tyst därifrån. I efterhand så ångrar vi oss båda att vi inte skällde ut dem men efter två tidiga morgonar var vi trötta. Vi sa dock till på hostellet.
I och med att vi har Machu Pichu den 17e mars och måste vara i Cusco senast den 15e hade vi endast en dag i Nazca. Vi åkte dit för att se de omtalade linjerna men fick sedan nys om världens högsta sanddyn som ligger precis vid Nazca. Ambitiösa och effektiva som vi är så klämde vi in det också! Upp och hoppa kl 4:30 för att hajka 2h 30m upp för sanddynen som vi sedan skulle sandboarda/sand-pulka ner för.
Den här hajken var en av de vackraste jag gjort. Landskapet var helt otroligt och bergen annorlunda från allt jag tidigare sett. Att komma upp och se solen gå upp över mil efter mil av karga, rödaktiga bergskammar var helt magiskt...
Efter att ha gått på ytterligare en bit uppåt fick vi första skymten av Cerro Blanco, vilket även det var otroligt vackert. Berget vi hade börjat gå uppför förvandlades successivt till riktigt ökenlandskap med böljande sanddyner och kaktusar. När vi nådde toppen av Cerro Blanco hade vi milslång utsikt över Nazca, bergen och närliggande byar.
Så var det då dags att ta sig nerför. Det gick riktigt bra för Fredde som är snowboardare. Själv provade jag lite "boarding" i början men bestämde mig ganska snart (och efter lite oroliga/obekväma blickar från guiden) att pulkavarianten nog mer va min grej. När vi gjorde volcano boarding i Leon rekommenderade de att man skulle sitta ner vilket resulterade i att man fick ett antal liter grus i ögonen eftersom man bromsar med fötterna. Vår guide på Cerro Blanco hade ett betydligt bättre förslag; att åka på mage. Det var grymt kul, gick fort som tusan och ingen sand i ögonen! Sälvarianten ftw!
Vi återvände till Nazca kl 10:40 för att sedan flyga över linjerna kl 12. Även om flygningen var ganska dyr var det värt bara själva upplevelsen att få flyga miniplan. Vi var fyra passagerare och två piloter i ett litet skumpigt propellerplan som tog oss på en drygt 30 minuter lång tur över de mystiska Nazcalinjerna. Vi var lite tveksamma om det skulle vara värt det innan flygningen men det var faktiskt riktigt fascinerande. Många av figurerna är flera hundra meter breda, de är symmetriska och vissa är placerade uppe längs bergsidorna. Hur har man lyckats med detta? Och varför har man gjort sig allt besvär när de bara kan uppskattas ordentligt från luften? Ingen vet säkert vem som har åstadkommit dessa mysterier i sanden, eller hur gamla de är (vilket jag tycker är det som gör de så intressanta). Forskare tror att de är olika folkslag från Paracas, Nazca och Wari som skapat linjerna genom att avlägsna sten som färgas av solen och därmed exponerat den ljusare sanden under. Man tror att linjerna påbörjades 900 f. Kr och bearbetades av Warifolket på 600- talet.
Efter flygturen snyltade (vi hade checkat ut) vi på poolen vid hostelet resten av dagen. I skrivande stund sitter vi på en nattbuss till Cusco. Den är det lyxigaste jag varit med om. Stolarna är superbekväma och fäller ner 160 grader. Bussen var pricken över iet på en perfekt dag!
Nästa stop Cusco!
Castillo de San Felipe de Barajas
Nu har vi varit i Cartagena i tre dagar. Det ar en valdigt charmig stad, framfor allt den gamla delen med gator och grander som kryllar av sma butiker, cafèer och takterasser. Kanns ungefar som att ga omkring i en liten sydfransk by... Stranden var dock lite av en besvikelse, formodligen for att man vant sig vid karibiska paradisstrander;)
I dag besokte vi San Felipe, ett gammalt forsvarsfort fran 1500-talet som ligger strategiskt placerat uppe pa en kulle mitt i Cartagena. Det var fantastiskt fin utsikt uppe fran murarna och vi lyckades till var stora forvaning ta oss bade in och ut genom tunnelsystemet utan att ga vilse.
Castillo de San Felipe de Barajas
Utsikt over Cartagena:)
Allt gick bra tills Fredde drabbades av plotslig klaustrofobi!
Nu ar det dags for lyxmiddag. I kvall har vi faktiskt unnat oss farska tomater till pastan!:D
Slutet? Nej det ar bara borjan!
Klockan ar fem pa morgonen i Panama City och av nan anledning verkar jag ha kommit in i samma dygnsrytm som under forsta veckan pa resan; upp pigg och glad innan fem- halvt dod vid atta pa kvallen. Fredde delar dock inte denna dygnsrytm och det verkar ingen annan forutom hunden pa hostellet gora heller.
Vi ska inte till flygplasten forrans om nagra timmar sa jag har gatt om tid att antingen bekanta mig med hunden eller reflektera och skriva nat djupsinnigt om denna fantastiska manad i Cetralamerika som sjalvklart forandrat mitt liv och hjalpt mig finna mig sjalv! Forstar inte varfor alla aker bort for att "finna sig sjalva"...har man inte koll pa vem man ar hemma vet jag inte om det hjalper att aka till andra sidan jorden for att ta reda pa det.
Hur som helst sa har den forsta etappen av var resa varit fantastisk forstas. Vi har hunnit se och uppleva otroligt mycket pa en manad. Sjalva resandet borjar kannas som vardag:) Nu har vi nagra formodligen ganska lugna dagar i Cartagena innan Sydamerikaresan borjar pa allvar. Inom de kommande tre veckorna vantar Nazcalinjerna, Inkaleden och Titicacasjon som alla kan bli riktiga hojdpunkter (framfor allt Machu Pichu om vadret tillater...vi haller tummarna for att regnperioden inte ska hanga kvar langre an nodvandigt).
Nu ska jag och hunden ga och gora frukost. Vi hors i Cartagena!
Panama in a nutshell!
After the 18-hour long travel day from Manuel Antonio to Almirante (the port from which you take a water taxi to Bocas del Toro) we were somewhat exhausted! But see, having had an exceptionally high tempo through out the trip so far we decided to not spend more than one night at Bocas. We got two full days which we both felt was enough. The main attraction was the bottom of a glass of rum! Ok well not entirely true but the beaches and the nature certainly came a distinct second after partying. At the end of the second day we took a taxi back to Almirante to then connect to a night bus to Panama City.
Arriving 4 in the morning with good spirit we went to a hostel that could arrange a trip to the San Blas Islands. We took a quick 2 hour nap in order to keep our eyes open when visiting the famous engineering feat, the Panama Canal.
Being a future engineer the canal blew my mind and was definitely worth the visit on close to no sleep. It was a very touristy visit, thusly very well organized and informative. We got to a massive ship get transported through one of the 3 locks of the canal. Quite impressive!
For those of you (like me) who are interested in the engineering behind it, I thought I might explain it briefly.
Although several attempts had been made to excavate a canal to allow ships to pass from the Atlantic to the Pacifica sea, it wasn't until the beginning of the 19 hundreds that it actually got done. In 1904 the Americans signed a contract which to put it simply, mean that they would sponsor it in return for a lot of the profit (This led to big protests 40-50 years later). The excavation began and billions of tons or material were removed. However due to budget restraints a sea-level canal (no locks) was not possible. It turned out that building locks at three different places that artificially raised the sea level was cheaper and quicker than excavating the rest of the material. You wonder why they don't do it (building a sea-level canal) now after the canal has made huge amounts of profit? They would have to halt the canal's availability for about 7 years to be able to excavate a sea leavel canal. Apparently that just isn't worth it!
The San Blas islands consist of 365 islands, white sand, palm trees, kuna (indigenous people) and turquoise water! Five days here (I am here as I am writing) was almost one day to much. Not to sound spoiled with wonderfulness ;) but you get bored living on a tiny island with little to do no. Me and Maria have spent our time playing cards, reading book(s) (believe it or not!), working on our tan or just regaining our strength from what has been a fairly demanding month of traveling.
.
.
.
.
.
.
Tomorrow (which probably will be today) we are heading back to PC just for one night after which we will fly out to Cartagena, Colombia!
See you there ;)
Arriving 4 in the morning with good spirit we went to a hostel that could arrange a trip to the San Blas Islands. We took a quick 2 hour nap in order to keep our eyes open when visiting the famous engineering feat, the Panama Canal.
Being a future engineer the canal blew my mind and was definitely worth the visit on close to no sleep. It was a very touristy visit, thusly very well organized and informative. We got to a massive ship get transported through one of the 3 locks of the canal. Quite impressive!
For those of you (like me) who are interested in the engineering behind it, I thought I might explain it briefly.
Although several attempts had been made to excavate a canal to allow ships to pass from the Atlantic to the Pacifica sea, it wasn't until the beginning of the 19 hundreds that it actually got done. In 1904 the Americans signed a contract which to put it simply, mean that they would sponsor it in return for a lot of the profit (This led to big protests 40-50 years later). The excavation began and billions of tons or material were removed. However due to budget restraints a sea-level canal (no locks) was not possible. It turned out that building locks at three different places that artificially raised the sea level was cheaper and quicker than excavating the rest of the material. You wonder why they don't do it (building a sea-level canal) now after the canal has made huge amounts of profit? They would have to halt the canal's availability for about 7 years to be able to excavate a sea leavel canal. Apparently that just isn't worth it!
It blew my mind! The miraflores locks is where we went to see it.
Anyways the Panama Canal was very interesting and I definitely recommend it to anyone who is passing by. After Panama City we headed of to the relaxing islands of San Blas.The San Blas islands consist of 365 islands, white sand, palm trees, kuna (indigenous people) and turquoise water! Five days here (I am here as I am writing) was almost one day to much. Not to sound spoiled with wonderfulness ;) but you get bored living on a tiny island with little to do no. Me and Maria have spent our time playing cards, reading book(s) (believe it or not!), working on our tan or just regaining our strength from what has been a fairly demanding month of traveling.
......See you there ;)
Väckning kl 4...
Upp och hoppa! Nu ska vi till Panama! Wohoo! Men innan det en 8 timmar lång bussresa (exkl byte) och sedan en gräns. Men men man sparar tid att gå upp tidigt. Man kan inte säga annat än att vi reser jäkligt effektivt. Vi ser allt som finns att se utan att ligga å såsa på rummet som en säck potatis emellanåt som vissa andra har lyxen att göra.
Nu blir det som sagt Panama . Först Boxas del Toro där det blir sol, bad och förhoppningsvis ett litet dyk för min del ;)
Nästa stopp: Bocas del Toro!
Manuel Antonio
I dag besökte jag nationalparken i Manuel Antonio. Själva parken var egentligen inget särskilt men stränderna var helt fantastiska! Utan tvekan de finaste stränderna på resan hittills:) Dessutom såg jag massa fåglar, fjärilar, apor och några väldigt sällskapliga tvättbjörnar (första gången jag såg dessa in action...) som kom ned på stranden ett antal gånger och plockade åt sig det de ville ha ur turisternas matsäckar. En tjej förlorade en dragkamp om en plastpåse med en av tvättbjörnarna, vilket såg ganska komiskt ut... Hur kan man förlora mot en liten minibjörn?
Efter ganska många timmar på
paradisstranden åkte jag tillbaka till Quepos och vårt hotell där vi sover sista natten i Costa Rica. I morgon når vi nästa milstolpe på resan, då väntar Panama!:)
Costa Rica in a week
Having only about 2 and a half weeks from Nicaragua to our flight from Panama City and me having already been to Costa Rica with my parents for two weeks, our visit to Costa Rica has been a short and sweet one. We are at the moment in Manuel Antonio where Maria will visit the national park and I will save some money and sleep hehe. After that we are of to, what I think will be fantastic, to Panama. There we will make three stops before our flight the 6th, Bocas del Toro, San Blas Islands and Panama City.
Other exiting news: Our ticket home has been booked. We fly from Rio de Janeiro (!!!) the 20th May and arrive in Stockholm the 21st. See YOUthen!
Vi har det sa bra...
När man sitter på en sandstrand i tropisk värme vid stilla havet och känner sig aningens missnöjd är det nog dags att ställa sig frågan hur bortskämd man får vara:P Vi är just nu i Mal Pais som faktiskt visade sig vara en besvikelse. En gigantisk men ganska ocharmig strand, inte särskilt klart vatten och långgrunt. Det hela blev inte bättre av att vi var övertygade om att vi liftade hit, men den vänliga bilen som plockade upp oss var en taxi som kostade 8000 colones...
Som tur är bor vi inte här i natt utan ska snart tillbaka till Montezuma där vi hittat ett jättefint hostel som ligger precis vid stranden. Boendet är perfekt bortsett från några av de övriga gästerna som vi delar rum med. En av de dråsade ner i min säng vid tretiden... förhoppningsvis håller de igen lite på rommen i kväll.
I morgon drar vi vidare till Manuel Antonio. Vi hoppas på vackrare stränder där för ska det fortsätta så här börjar man ju nästan tycka lite synd om sig själv;)
Som tur är bor vi inte här i natt utan ska snart tillbaka till Montezuma där vi hittat ett jättefint hostel som ligger precis vid stranden. Boendet är perfekt bortsett från några av de övriga gästerna som vi delar rum med. En av de dråsade ner i min säng vid tretiden... förhoppningsvis håller de igen lite på rommen i kväll.
I morgon drar vi vidare till Manuel Antonio. Vi hoppas på vackrare stränder där för ska det fortsätta så här börjar man ju nästan tycka lite synd om sig själv;)
Rio Celeste
Vackning vid fem, en timmes bussresa, en ganska lang taxiresa och sedan en hajk genom regnskog (bokstavligt talat- vi var genomblota efter en kvart), men det var det vart! Rio Celeste va verkligen nagot extra. Fallet var fantastiskt vackert och vattnet sa turkost att det nastan sag konstgjort ut... Det var som att komma till en swimmingpool mitt ute i en djungel av tropisk skog. Sjalva hajken va valdigt fin den ocksa, inte sa brant och hyfsat latt med undantag for att det var extremt halt pa storre delar av leden. Trots detta lyckades vi undvika mudsliding...:P
Costa Ricas fantastiska natur
Man fick egentligen inte bada men det var svart for Fredde att sta emot det lackra vattnet!
Rio de Celeste ligger vid en vulkan vars mineraler fargar vattnet turkost. Nar vi forsatte efter vattenfallet kom vi till ett stalle dar tva mindre floder, en med mineraler fran vulkanen och en med svavel, flot ihop.
Efter att ha gatt cirka en mil tillbaka (man maste ju vara ekonomisk- taxi i Costa Rica ar betydligt dyrare an Nicaragua...) lyckades vi ta oss tillbaka till Cañas, en liten avlagsen stad i princip helt utan turister. Nar vi kom i gar trodde vi nastan att staden va obebodd men nu hade invanarna krupit fram. Det blev en snabb lunch pa det lilla lokala hotellet vi lyckades hitta i gar och om en timme ar det dags att aka vidare. Nasta stopp blir Santa Teresa!
Goodbye Nicaragua
We have now left Nicaragua and are now in a small village called Canas, Costa Rica. Canas turned out to be a lucky guess. Its very small and cosy village and very close to what we are going to do tomorrow.
Not nearly as spectacular as some of the stuff we have seen or will see but still a treat for the eyes.
Nicaragua is a great country and I definitely recommend it to anyone who is in the neighbourhood, or not. It's filled with fantastic people and wonderful sights. Best of all, it's cheap!
Tomorrow awaits a hike to a another volcano with a river called Rio Celeste which is supposed to have the magically blue water. Can't wait!
Next stop, Volcan Tenorio.
Isla de Ometepe
Solnedgang nar vi kom fram pa kvallen
Vi började dagen med en ganska kort hike uppför en bit av Maderas, till vattenfallet Cascada de San Ramon. Det va riktigt fint och härligt att få bada efter den ganska varma vandringen uppför vulkanen.
Efter det fortsatte vi till Ojo de agua, en vattenkälla som låg som i en liten oas med superklart vatten. Där blev det lite mer sol och bad innan vi åkte tillbaka till Moyogalpa där vi ska bo sista natten innan vi tar båten tillbaka i morgon för att åka vidare till Costa Rica!:)
What we have done so far
